Helgens övernattning utomhus blev inte riktigt som jag tänkt, men bra ändå. Jag lyckades tända min första egna brasa och jag hittade en mysig plats vid en sjö att slå läger. Det egentliga målet var Lilla Göljen men eftersom jag inte nådde dit den här gången har jag det fortfarande att se fram emot. Nu fick det helt enkelt bli en natt i tarp vid Skvättsjön.
Tanken från början var att gå till Lilla Göljen och de båda vindskydd som ska finnas där. Jag har länge velat gå dit men det är i utkanten av hur långt kollektivtrafiken går så antalet bussar är begränsade till kanske tre på en dag, eller inga alls.
Nu hade jag kollat på kartan, återigen, och kommit på den briljanta idén att gå från Vildmarkshotellet dit det går bussar i princip en gång i timmen. Därifrån verkade det vara tre, fyra och absolut max fem kilometer till själva etappstarten för sträcka 34, som är den del av Sörmlandsleden som passerar Lilla Göljen och som var den bit jag ville gå.
Jag passade på att testa mina nyinköpta gåstavar. Inget att klaga på än så länge.
Delsträckan som aldrig tog slut
Jag tog bussen ut till Vildmarkshotellet och började gå strax efter klockan två på eftermiddagen. Och jag gick. Och gick. Och gick. När jag väl kom fram till mitt delmål, Skvättsjön, varifrån det är drygt en mil till Lilla Göljen, visade GPS-klockan att jag hade gått strax över nio kilometer. Nio.
Inte tre, fyra eller ens fem.
Det var en rejäl missräkning från min sida.
Nu när jag har kommit hem och jag har räknat rutor på kartan igen får jag avståndet, om jag är väldigt generöst, till sju kilometer. Var alla nio kommer ifrån förstår jag inte riktigt men GPS:en tror jag på så det är inte mycket att göra.
Sätter upp min tarp vid Skvättsjön
När jag väl kom fram till Skvättsjön hade klockan blivit fem på eftermiddagen och jag hade knappt två timmar av dagsljus kvar. Jag visste att den återstående milen skulle vara lättare att gå än den jag färdats längs Bråviksbranten, vilken är dokumenterat ”krävande”. Men jag skulle ändå behöva hålla ett högt tempo och troligen inte hinna fram förrän det blivit mörkt.
Med tanke på att jag gjorde den här turen mer som en kul grej, och att det var den första fysiska ansträngning jag gjort på länge (har haft en envis förkylning i kroppen av och till sedan i somras) var jag inte sugen på att hetsa som sjutton. Jag var dessutom redan ganska mör.
Jag beslutade mig för att slå läger och satte därför upp min tarp vid Skvättsjön. Jag hittade en mysig del i lä från den hårda vinden.
Den här gången spände jag upp tarpen som ett ryggåstält, med duken hela vägen ner för att få bättre vindskydd. När jag övernattade mellan Hälleforsnäs och Flen för ett tag sedan hade jag en betydligt öppnare konfiguration av tarpen.
Mumsigt med färsk mat! Jag lyxade till det och tog med potatis och grönsaker som jag hade förberett hemma, istället för torkad mat som jag annars brukar ha. Det smakade mycket gott.
Stolt över egen eld
Precis vid sjön fanns en liten eldstad och efter att ha samlat ved i området lyckades jag starta min allra första egna brasa utomhus. Det kändes varmt och härligt på flera sätt.
Innan jag gick och lade mig släckte jag såklart elden noggrant. Jag hoppas det är något jag kommer kunna göra igen – båda tända och släcka en eld – den dag jag faktiskt lyckas ta mig hela vägen till Lilla Göljen.
Jag försökte ta en bild på mitt nattläger där månen sken så fint mellan träden. Kameran tyckte dock annorlunda och ville inte fokusera. Men jag tycker att bilden nästan får fram känslan bättre än om bilden hade blivit skarp och perfekt så det gör inte så mycket.