På Ölands södra udde finns mer än bara välkända fyren Långe Jan. Som Kungsstenarna. Sjömärket Orminge rör. Hjortar. Och ännu mer som jag inte besökte. Den här gången.
Jag kan inte påstå att jag haft något särskilt intresse för ”platta höga stenar resta på vikingatiden” sedan tidigare. Men under påskens besök till Öland tycks det som att det har vuxit fram någon slags kärlek till dessa så kallade flisor. Även om ordet flisor är rätt missvisande, i alla fall utifrån hur jag använt begreppet tidigare i livet.
Joggingtur till Tingstad flisor startade förälskelsen
Så här i backspegeln skulle jag säga att det började med min joggingtur till Tingstad flisor i somras och fick bränsle under det här påskäventyret, med bland annat föregående dags besök till Odens flisor.
Boken Öland och Blå Jungfrun: vandringsturer och utflykter var en följeslagare under äventyret och när jag under kvällen innan trillade över en bild och beskrivning över ytterligare några resta gamla stenar; Kungsstenarna, visste jag att jag ville dit.
Det passade också bra med mina planer att försöka komma upp i fyren Långe Jan i år, vilket jag lyckades komma några minuter för sent till förra året.
Börjar med besök till Kungsstenarna på södra Ölands udde
Tidigt på plats startade jag den lilla vandringsturen som skulle ta mig till Kungsstenarna och som stora skyltar tydligt visade vägen till.
Och visst var jag snart framme vid de båda resta gammelstenarna. De markerar gravar från järnåldern.
Man ser faktiskt Kungsstenarna från vägen när man kommer körande.
Ölands södra udde är inmurad
Hela Ölands södra udde där stenarna, Långe Jan och mer huserar är faktiskt strikt avgränsat av en mur.
Muren – Karl X mur – går rakt från öst till väst och är byggd på mitten av 1600-talet, på dåvarande kungens order. Han hägnade in all mark söder om muren och kallade den sin.
De hjortar som muren hade som syfte att hägna in strosar fortfarande fritt över hela södra spetsen. Även kor och får sällskapar när de släpps ut för säsongen. Så kör du bil får du räkna med att djur kan traska över vägen söder om den gamla kungens mur.
Sjömärket Orminge rör dyker oväntat upp
Jag fortsatte förbi såväl Kungsstenarna som hjortarna på Ölands södra udde och hade nu inte koll på vad som fanns framöver längs den lilla turen.
Då såg jag något skymta där framme. Spännande, vad kunde det vara? Och då menar jag inte Långe Jan längre bort till vänster.
Våra förfäder var verkligen duktiga på att bygga grejer i sten som står sig. Enligt vad jag kunnat läsa mig till var Orminge rör ett sjömärke, precis som Bååka på Hallnäs udde, och står placerad på en stor gravhög från äldre järnåldern.
Efter att lite oväntat fått sett ännu ett stenbaserat byggnadsverk som också trängde sig in i en vrå i hjärtat såg jag att klockan närmade sig öppning för Långe Jan. Nu skulle jag stå först i kön!
Alldeles för tidig till besök i Långe Jan
Jorå. Först var jag. Lite för mycket först.
Trots att jag trippelkollat öppettiderna innan på nätet så var det i verkligheten inte öppet förrän en hel timme senare. Och restaurangen hade inte heller öppnat än så att invänta toppbesöket medan jag fyllde på med näring var heller inget alternativ.
Det slutade med att jag inte tog trapporna upp i fyren. Igen.
Istället satte jag mig i bilen och styrde norrut. För längre söderut kommer man inte, om man inte är en båt vill säga.
På vägen vidare passade jag på att stanna till och fota det här fina gamla huset som står en bit in från den enda vägen ner till fyren. Jag var lika sugen på att föreviga huset förra året men då var det för många bilar i omlopp. Nu gick det dock att parkera lite snabbt och springa ut med kameran.
Och att jag åter missade ett besök upp i Sveriges högsta fyr gjorde inte så mycket. Då har jag ju en anledning att åka tillbaka till Öland igen. Tredje gången gillt?
Läs mer:
- Upptäcker Öland med bil och tält – blir kär i Alvaret
- Snabbutflykt till 9 upptäcksmål på nordligaste Öland
- Efterlängtat besök på Gotland
- Gamla gården Gallejaur lever kvar trots höjd vattennivå
- Maffig natur ackompanjerar kyrkstaden Fatmomakke
Under fem dagar över påsken reste jag från Ölands norra udde till dess södra spets för att uppleva och upptäcka små och stora besöksmål på ön. Jag kombinerade vandring och friluftsliv med bilsemester. Den första natten sov jag i bilen, resterande tre slog jag upp tältet på olika fina platser. Du hittar alla relaterade blogginlägg under taggen påskäventyr på Öland 2022.